Socialdemokraterna Kungälv

Heder & tack, dagens besök på Sandbackaskolan gjorde djupt intryck

Min dag började vid 07.00 på fritidsfrukost och mötet med en av kommunens anställda som extratjänst och pedagogen Ulrica. En bra lugn start med att gå runt och prata med barn.

Sedan var det dags att träffa en 1:a och jag måste säga att det är helt underbart att få prata med barnen. Förklara vad demokrati och politik är, svara på frågor och höra deras raka och oförställda frågor och konstateranden.

Lärarnas insatser är enorma, hur de ända från tårna klarar att hålla uppe koncentrationen hos dryga 20 barn samtidigt trots att kanske några inte vill och någon obstruerar. Att följa simultankapaciteten mellan tal och byta redovisningsform, slå av och på teknik och hela tiden ha barnens uppmärksamhet. Jag tror det är få som egentligen förstår hur proffsiga pedagogerna på våra skolor är. Jag blir så himla djupt och innerligt imponerad av dessa proffsiga pedagoger, speciallärare och fritidspedagoger.

Så blev det dags för musikklass, stampade loss med gemensam glad hög sång och välkomnande med rytm och fraser från varje person som vi härmade, roligt och häftigt. Såg några som var måttligt intresserade och en som hellre ville spela disco men allt fungerade, det var ordning. Alla barnen kunde läsa noter, och spelade nästan vid varsitt piano. Extremt skicklig lärare!

Sedan var det ett längre möte med skolsköterskan, ett av skolans hjärtan, en person som träffar alla barn och alla föräldrar, en person som följer upp barnens utveckling, hälsa, kropp och själ. En person barnen litar på, en person som det för många barn räcker med att titta in och se och försäkra sig att hon är där, då kan de gå vidare i skoldagens utmaningar. En person som gillar utmaningar och som liksom flera av skolans personal så slående utmärker sig för att ha valt yrket och skolan för att här får jag utmaningar och här vet jag och ser jag att jag gör skillnad. Hon gick igenom 8 blanketter med mig, allt som samhället har koll på för barnen och deras familjer, jag gillar Sverige. Vi talade om sekretess och hur hon jobbar med de mest utsatta, tar ansvar och förändrar människors liv och samhället i sin gärning på plats.

Efter detta dags för kort kafferast med personal, samtal om allt möjligt. Förklarade att byggnationen av Kongahälla är ingen minusaffär för kommuninvånare, det är en plusaffär, om vikten att unga lär sig sommarjobba, om att politikerarvodena sänkts och så vidare…..

Sedan skulle jag äta mat i bamba med åk 4-6 men jag kom bara till dörren framför bamban, mängder av barn ville ha min autograf, jag skrev ett ord till dem var om framtiden. Hur jag uppfattade dem jag mött och de jag mötte. Hela tiden bombaderades jag av politiska frågor, jag är så otroligt imponerad av dessa barn, 11-13 åringar som visste exaktheten om det rikspolitiska läget, om innehållet i regeringsuppgörelsen, om Vänsterpartiet, ja det är mer än väldigt väldigt många andra kan om politik. Jag fick vassa frågor om tiggare, invandrare, skatter, pensionärer, Sverigedemokrater, Jonas Sjöstedt, äldreomsorg och straff och brott samt fritiden för unga….det fanns ingen hejd på det politiska intresset och kunnandet. Någon lunch blev det inte men jag har ju att ta av så jag klarar mig.

Därefter möte med en 4:a och deras biblioteksstund i klassrummet, uppkoppling på digitalt skolbibliotek. Att få prata om Gandhi, Palme, se och läsa deras extremt välskrivna digitala böcker med bilder, svårt att slå. Där finns författare i gruppen! Sedan direkt förflyttning till en 6:a och en lugn stund inne i skolans bibliotek med böcker, genomgång av aktuell litteratur, lyssna…..lugnt, bra fint. Återigen skicklig personal!

Efter detta en lugn stund med matpersonalen i bamba. Erfarna modiga kvinnor som kan detta med mat. Men de kan så mycket mer. De menade att de testas av barnen, men de viker inte, de kräver respekt och alla barnen tackar för maten, det gör man minsann inte i alla skolor vill jag lova. Deras kylrum är litet, men de ville inte klaga, det var en erfaren inhyrd pensionär som en gång när jag var liten serverade mig mat i Kärna skola som sa, om ingen vill visa dig vad vi måste ändra så gör jag det. Jag fotograferade kylen, men sa att denna sorts beslut är inte på min bord, men jag är här för att lyssna, lära och ta in.

Efter det var dags att gå till något alla ändrade tonläge kring när man frågade var det låg, nämligen ”Vintergatan”, och det var fritids. Erfaren modig rutinerad personal. Som var stolt över verksamheten och gillade utmaningarna. Och man jobbade inte som alla, det fanns plats för alla och ingen sparkades ut, ett lite äldre barn kom in med kläder, hälsade, klappade en liten på huvudet och gick vidare. Personalen sa, jag är så stolt, det är så här det ska vara.

Sedan följde ett lite längre samtal med en grupp på kanske 20 personal om allt från kommunens ekonomi, till kommande lokalförändringar, oron kring fler elever, att inte räcka till, utmaningarna med att skolan är väldigt mångkulturell. Samtal om jämlikhet, samarbete med socialtjänst, föräldrar med flera. Djupt djupt engagemang med nedskrivna frågor som jag i delar kunde besvara men som jag också kommer återkomma med att besvara. De är stolta, tydliga och proffsiga i sitt beteende, förhållningssätt. Jag tackar djupt för detta möte.

Avslutningsvis en redovisning och ett än djupare samtal med rektorerna. De ger mig en energirik bild av framtiden, hur de skall ta sig an uppdragen, stärka personal och möta framtiden då Kungälv växer. Samtalet handlade om stödet till föräldrarna, om att skolan ska klara uppdraget att lära varje individ att klara sina konflikter själva, att det är del av skolans portalparagrafer och värdegrund. Känner att dessa två kommer jobba bra ihop och dra detta framåt på ett klokt sätt med sin personal.

Dagens besök på Sandbackaskolan, en grundskola med 400 elever, F-6, fritidshem samt grundsärskola åk 1-6 med en tillgång i stor mångfald om olika språk, kulturer och levnadssätt satte djupt intryck hos mig. Skolan ligger centralt i Kungälv, ett slags barnens slott av lärande och växande, mitt i Komarken.

Här finns utmaningar, barn som utåtagerar i klassrummen och andra svåra utmaningar med barn som kommer från andra länder som aldrig hållit i en penna och papper, barn som älskar skolan, för de har aldrig upplevt den. Man blir stolt över personal, som trots oro över framtiden med en det ena och en det andra, står där på sina stadiga ben, redo att göra allt de kan för barnen, i all sin yrkesskicklighet.

Imponerad! Mycket!

FREDAGSKOMMENTAREN God fortsättning med hopp om ett respektfullt samtalsklimat 2019.

FREDAGSKOMMENTAREN Snart är 2018 slut. Ett år som innehöll både tråkiga besked och gav hopp för framtiden.

Sedan i februari har jag publicerat minst en film i veckan med kommentarer. Runt 50 stycken har det blivit. Här summerar jag några av de viktigaste händelserna under året.

Vi ses igen 2019! Gott Nytt År!