Varnar för EU-linje mot snus
Svenska jobb, exportintäkter och folkhälsan riskerar att påverkas negativt om EU går vidare med förslag om högre skatt och skärpta regler för vitt snus. Det menar Nataša Stojković, Livsmedelsarbetareförbundets ordförande och Kenneth G Forslund riksdagsledamoten (S) från Kungälv. De efterlyser i en debattartikel på Aftonbladet en tydligare svensk strategi för att försvara den svenska snusmodellen.
Förra veckan använde den svenska regeringen sin vetorätt för att stoppa ett förslag från EU cypriotiska ordförandeskap om en hög minimiskatt på vitt snus. Beslutet välkomnas av företrädare för branschen, men enligt Stojković och Forslund är frågan långt ifrån avgjord.
När Irland nu tar över EU ordförandeskap väntas diskussionerna fortsätta. Den irländska regeringen har tidigare intagit en mer restriktiv hållning till nikotinprodukter, vilket väcker oro för att nya förslag kan läggas fram.
– Vad hjälper det att stoppa en skatt om produkten senare förbjuds? frågar sig debattörerna.
Under de kommande åren ska EU också se över tobaksproduktdirektivet. Där kan medlemsländer som Frankrike, Belgien och Nederländerna driva krav på hårdare regler eller förbud mot vitt snus. Till skillnad från skattefrågor kräver sådana beslut inte enhällighet bland medlemsländerna.
Enligt debattörerna behöver regeringen därför bygga breda allianser, både inom EU och på hemmaplan. De pekar särskilt på möjligheten till samarbete mellan regeringen, Socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen för att försvara svenska arbetstillfällen.
Snusfrågan handlar enligt dem inte enbart om nikotin och folkhälsa, utan också om industri och sysselsättning. Exporten av svenska nikotinpåsar uppgick under 2025 till över 550 miljoner euro, motsvarande drygt sex miljarder kronor. Bakom exportframgångarna finns tusentals arbetstillfällen inom produktion, logistik och handel.
I Göteborg och Kungälv arbetar exempelvis hundratals personer inom tillverkningen av snus och nikotinprodukter.
Samtidigt betonar debattörerna att snus inte är en riskfri produkt. De efterlyser fortsatt reglering, bland annat av nikotinstyrkor och marknadsföring riktad till unga. Ålderskontroller måste också vara strikta, menar de.
Kritiken riktas i stället mot det som beskrivs som en bristande proportionalitet i EU politik. Sverige har i dag den lägsta andelen rökare inom unionen, något som enligt debattörerna delvis kan förklaras av att många rökare har valt snus i stället för cigaretter.
Om mindre skadliga nikotinprodukter beskattas på samma nivå som cigaretter riskerar incitamenten att byta från rökning att minska, varnar de. Det skulle kunna få negativa konsekvenser för folkhälsan.
Debattörerna lyfter också fram risken för att en hårdare reglering kan leda till ökad svart handel. Om lagliga produkter trängs undan kan oreglerade alternativ ta större plats på marknaden, vilket försvårar kontrollen och försämrar konsumentskyddet.
Frågan handlar ytterst om vilket Europa som ska byggas, menar Stojković och Forslund. De uppmanar EU att ompröva sin linje och utforma beskattning och reglering utifrån produkternas risknivå och faktiska konsekvenser. Annars riskerar besluten, enligt dem, att drabba både svenska konsumenter och de omkring 10 000 personer som arbetar inom snusets värdekedja i Sverige.
Visningar: 8